Parlamentsvalet i Moldavien, 28/11

Så var jag snart på väg hem efter att ha observerat parlamentsvalet i Moldavien som ägde rum i söndags, 28/11. Det är tredje gången jag är här och det är alltid en kul och spännande upplevelse att få delta i demokratiska processer världen över. Detta är min 9 mission som jag deltar i. Normalt sett brukar det bli en gång om året, men i år har jag redan varit ute två gånger innan Moldavien. Båda gångerna för att observera presidentvalet i Ukraina i början av året. Till denna mission var vi 10 svenskar (två långtidsobservatörer och 8 korttidsobservatörer). Sen var det en del parlamentariker på plats. Bland annat Christian Holm, Margareta Cederfelt och Walburga Habsburg Douglas från Moderaterna.

Valet fick ett gott betyg från OSSE och enligt deras pressrelease så mötte valet de flesta valstandarder. Den västvänliga högerkoalitionen gick segrande ur valet med 59 mandat mot kommunistpartiets 42 mandat. Konstitutionen är dock sån att för att kunna välja en president så måste man ha 61 mandat. Något som alltså ingen har idag. Dock verkar det som att regeringskoalitionen hoppas på att kunna få de två röster som saknas. Annars kommer det bli omval. Detta är ingen ny situation utan har pågått under en ganska lång tid. Fortsättning följer alltså.

Nedan kan man se en affisch som uppmanar människor att rösta. Valdeltagandet var drygt 60 % vilket får anses helt ok. Det hålls val här titt som tätt och att människor är trötta på att välja kan man förstå. Speciellt som det inte leder nån vart alla gånger politiskt. Förutom det så brottas landet med en stor fattigdom vilket är väldigt tydligt ute på landsbygden. I huvudstan Chisinau är det annorlunda och man kan se att det byggs och investeras för fullt.

Hivpositiva med tydliga symptom av aids testas inte

Just nu pågår en internationell konferens i Glasgow. Med på konferensen är flera svenska läkare och forskare. En av dem är Johanna Brännström, specialistläkare på Karolinska Institutet. Hon har tittat på hur nydiagnostiserade personer med hiv har bemötts på 14 av landets hivkliniker. I studien framkommer det att en majoritet av dessa personer har fått en sen diagnos trots att många av dem har tydliga symptom på aids.

Det är givetvis ett problem då risken för en för tidig död ökar ju senare vård och behandling sätts in. Dessutom sjunker smittsamheten hos en behandlad patient samt att diagnostiserade patienter också kan få stöd och råd i hur man kan undvika att smitta andra människor.

Att de diagnostiseras sent beror på sjukvården i sig, men även på den enskilde som har ignorerat sina symptom.

"En mycket hög andel, 62 procent, av de 100 patienterna i studien, är invandrare från länder utanför EU. Detta kan misstänkas ha haft viss betydelse för de sena upptäckterna, särskilt om personerna kommer från länder där hiv är ett tabubelagt ämne".

Kartläggningen av det här problemet kommer att fortsätta, men då forskarna fann det här så anmärkningsvärt så valde de att presentera vad de kommit fram till så snart som möjligt.

Debattartikel om sprutbytesprogram

Idag publicerades den debattartikel som jag skrev tidigare i veckan. Jag tycker det är dags att sluta vela om sprutbytesprogrammens vara eller inte vara.

"Sprututbytesprogram för injektionsmissbrukare måste ses som hälsopolitik, inte narkotikapolitik. Det skriver Andreas Berglöf från organisationen Hiv-Sverige, som arbetar med hivpositivas rättigheter i samhället.

Världshälsoorganisationen har sedan länge klarlagt att detta är en väl fungerande metod för att förhindra spridningen av blodburna infektioner. Även Karolinska Institutet och Smittskyddsinstitutet uppmanade till samma sak förra veckan. Det är dags att vi genomför denna metod även i Stockholm med just det syftet."

Men...

"Vi får dock inte nöja oss med ett sprutbytesprogram för att förhindra spridningen av hiv och hepatit. Intravenösa missbrukare måste också nås av övrigt preventionsarbete. Kunskap om smittvägar och verktyg för att förhindra detta är nödvändigt för att stoppa epidemierna."

Talarkväll med Öppna Moderater

Igår kväll var Ulrika Westerlund, ordförande i RFSL, och talade för Öppna Moderater på Blå hörnet i Gamla stan. På bilden välkomnas Ulrika av Jenny Edberg till höger, Jenny är Öppna Moderaters vice ordförande.

Ulrika, som jag känner sen tidigare, var bra som vanligt och tog tillfället i akt att berätta att RFSL gärna samarbetar och har en dialog med samtliga politiska partier. I alla fall alla utom SD. Ulrika beskrev deras ståndpunkt inom ett flertal områden, varav informationsplikten i Smittskyddslagen var en av dem. De menar, liksom Hiv-Sverige som jag jobbar för, att informationsplikten bör tas bort ur Smittskyddslagen.

Så här skriver hon bl.a. i debattartikel i Dagens Arena, 28 oktober i år:
"Ett av de ställningstaganden som RFSL oftast får försvara och förklara är det om förändringen av smittskyddslagen: att vi vill att informationsplikten för hiv-positiva ska försvinna. Vi anser att det absoluta kravet på den som vet om att den är hiv-positiv att upplysa sina sexpartners om detta är kontraproduktivt för hiv-preventionen och bidrar till stigmatiseringen av hiv-positiva. Bland annat eftersom lagen tar bort fokus från det som är hiv-preventionens mest centrala budskap: alla människor måste ta ansvar för att praktisera säkrare sex, du ansvarar själv för sin egen sexuella hälsa, ingen annan kan göra det åt dig."

En svår och komplicerad fråga som jag själv skrev en insändare om i förra veckan. Även DN:s Ledare "Tid att tänka om" skrev om detta den 24 juli i år.

Debatten lär fortsätta. I väntan på en förändring, eller åtminstone en översyn, av lagen är det viktigt att debatten hålls vid liv.

Apropå allmänna motionstiden

Allmänna motionstiden ger upphov till ett stort antal motioner som ska delges riksdagen. De senaste åren har motionerna legat runt ansenliga 3500 stycken varje år. På denna hemsida, som kallar sig själv Motionsfloden, kan man läsa ett axplock av motionerna ur ett lite roligare perspektiv och med tillhörande illustrationer.

Carina Hägg (s)

…vill se ett sprudlande näringsliv!

…vill se mer stöd till brädspel och lajv.

Johan Linander (c)

Utbildning i danska språket i skånska skolor

Karin Nilsson och Solveig Zander (c)

Sänk dansbandsmomsen!
(vilket även två partikollegor vill)

Adnan Dibrani (s)

…vill förbjuda politiska vildar.

Allmänna motionstiden

Så har den allmänna motionstiden avklarats. En tid där de folkvalda riksdagsledamöterna ska uttrycka sina åsikter om allt mellan himmel och jord. För Hiv-Sverige är detta en möjlighet att få upp hiv på agendan. Vi har ett antal sympatisörer i riksdagen från alla politiska partier som jag kommunicerar med och ger material om motioner som skulle vara viktiga för oss.

Denna motionstid  ledde därför till ett flertal motioner relaterade till hiv. Några som vi varit mer eller mindre direkt upphov till. Nedan återfinns de mest relevanta hivmotionerna:

Länder som nekar hiv/aids-smittade inresevisum av Jan R Andersson och Cecilie Tenby-Toftby (M).

Mänskliga rättigheter och hivpositiva av Börje Vestlund m.fl. (S).

World AIDS Day av Margareta Cederfelt (M).

Ökat anslag för hivpreventivt arbete av Hillevi Larsson och Börje Vestlund (S).

Spridningen av hiv av Hannah Bergstedt m.fl. (S).

Hivpositiva och Smittskyddslagen av Helena Lenader m.fl. (MP).

 Reserestriktioner för hivpositiva av Barbro Westerholm (FP).

Smittskyddslagen av Fredrick federley (C).

Insändare om smittskyddslagen

I förra veckan skrev jag en insändare som handlade om att Hiv-Sverige vill göra en översyn av Smittskyddslagens informationsplikt, se nedan. En insändare som jag lyckades få publicerad i Norran, Värmlands Folkblad, Expressen, Stockholms Fria, Sundsvalls Tidning, Sydsvenskan, UppsalaTidningen, Norrbottenskuriren och Ystads Allehanda.

När ska den svenska informationsplikten ses över?
I den svenska smittskyddslagen har en person som lever med hiv en skyldighet att till exempel vid sexuella möten informera om sin hivstatus.

Det kan man tycka är en förnuftig och bra idé. Problemet är bara att alla inte känner till sin hivstatus. Enligt Smittskyddsinstitutet så är det upp till 1000 personer i Sverige som inte har den informationen om sig själv. Det gör det inte bara svårt, utan även omöjligt, att berätta för andra om att han eller hon bär på en hivinfektion. Det riskerar att invagga människor i en falsk trygghet.

Jag menar att varje människa måste ta ansvar för sin egna sexuella hälsa för att undvika detta glapp. Dessutom är hiv en så pass stigmatiserad och diskriminerad infektion vilket gör att det är svårt att vara öppen med sin sjukdom trots att lagen kräver det. Vi är dessutom oroliga för att smittskyddslagen och dess möjlighet till tvångsisolering riskerar att försvåra för själva testningen i sig och därmed preventionen.

Under våren gick de rödgröna, via Ylva Johansson (S), ut och krävde en översyn av smittskyddslagens informationsplikt för att påvisa om den verkligen har haft den effekt som är tänkt. Även under årets allmänna motionstid gick Fredrick Federley (C) ut och krävde samma sak.

När ska det ske undrar Hiv-Sverige?

Andreas Berglöf
Ombudsman, Hiv-Sverige