Let's talk HIV

Då jag nu för tiden sitter i styrelsen för Let's talk HIV måste jag så klart göra reklam för den organisationen här.

Vad är Let's talk HIV?
Let’s talk HIV är en insamlings- och informationskampanj med två huvudsyften:
- att samla in pengar till svenska och internationella organisationer, projekt och initiativ för att på så sätt underlätta deras arbete mot hiv och aids och
- att sprida information om hiv och aids.

Let’s talk HIV ska verka som en plattform för befintligt hivarbete i Sverige och internationellt. Det finns en bred kompetens och stort engagemang i hivfrågan, men ofta är resurserna begränsade. Let’s talk HIV vill därför genom insamlingar bidra till bättre förutsättningar för organisationer, projekt och initiativ att medvetandegöra hiv, sprida information och kunskap, få människor att skydda sig och testa sig, minska fördomar och stigmatisering och därmed minska spridningen av hiv och ge hivpositiva bättre förutsättningar att leva ett positivt liv.

Läkemedel för behandling av blödarsjuka kvar efter prissänkningar

"Efter prissänkningar motsvarande 37 miljoner kronor har TLV beslutat att avsluta omprövningen av de läkemedel som används vid blödarsjuka (hemofili typ A). Samtliga preparat kvarstår i högkostnadsskyddet. TLV anser, i likhet med SBU, att ett nationellt kvalitetsregister behöver införas inom detta område."

Mer information om TLV:s beslut kan man läsa om här.

Ett bra beslut som innebär att staten minskar sina läkemedelskostnader samtidigt som personer som har hemofili A kan fortsätta med de mediciner man använt tidigare.

Fakta blödarsjuka, hemofili typ A, brist på koagulationsfaktor VIII

Vid blödarsjuka saknas ett protein som får blodet att levra sig (koagulera). Det innebär att blödningar uppstår mer eller mindre spontant och att de är svåra att stilla. Blödningar i leder och muskler som inte behandlas leder till ökat tryck och smärta. På sikt uppstår en kronisk inflammation med värk och försämrad rörlighet. Obehandlade patienter riskerar också att drabbas av andra svåra blödningar. I Sverige och flera andra länder ges idag förebyggande behandling för att förhindra att blödningar uppkommer.

Stadionfesten den 9 juni till minne av OS i Stockholm 1912

År 2012 har det gått hundra år sedan Stockholm arrangerade de olympiska sommarspelen. Detta firas på flera sätt under hela året.

Den 1-10 juni genomförs Solskensveckan med kappseglingar framför Stadshuset på Riddarfjärden, prova på-aktiviteter på gator och torg runt om i hela staden, VM i Segwaypolo och – inte minst – Stadionfesten den 9 juni med 700 svenska olympier närvarande och en härlig blandning av gammalt och nytt.

Från och med idag kan man beställa biljetter till Stadionfesten den 9 juni. Biljetter kan du beställa via Ticnet.

Mer om 100-års jubileet kan man läsa via http://arenastockholm2012.se/

Idrott att hata till

Idrottsrelaterat våld är ett problem som kostar samhället mycket och som drabbar oskyldiga. Tendens i P1 sänder den här veckan ett tema med rubriken "Idrott att hata till". Här kan du lyssna på programmen.

100-års jubileet av Stadion och OS i Stockholm 1912

Under hela 2012 firas 100-årsjubileet av Stadion och OS i Stockholm 1912. Det blir drygt 100 olika idrotts- och kulturevenemang i och runt Stockholm. Start den 6 januari med isfestival på Östermalms IP. Solskensveckan och Stadionfesten i början av juni är andra höjdpunkter.

- Jubileet ska vara en fest som lockar människor till idrotten, precis som för hundra år sedan. Om 1912 års olympiad innebar att idrotten fick många nya åskådare så vill jag att 2012-årsfirandet ska göra många fler till idrottsutövare. Firandet är både en tillbakablick och en framtidssatsning på ungdom, breddidrott och folkhälsa, säger Regina Kevius, idrottsborgarråd i Stockholms stad.

Pressmeddelandet kan man läsa här.

http://arenastockholm2012.se/
http://reginakevius.se/2011/11/14/startskott-for-100-arsjubileet-av-stadion-och-os-i-stockholm-1912/

Förbundet Blödarsjukas tidning Gensvar

Gensvar nr 3/2011
I det nya numret av Förbundet Blödarsjukas tidning Gensvar kan man läsa om Margareta Blombäck och Ranjan Singh - båda som haft stor betydelse för vård och behandling av blödarsjuka i sina respektive länder. Man kan också läsa om 10-åriga Holgers vardag som blödarsjuk, om familjekonferensen, om det nordiska mötet för blödarorganisationer och mycket mer. Trevlig läsning!

Ps. Kontakta förbundet på info@fbis.se om du vill ha tidningen så skickar vi ett exemplar.

Medlemskväll med Brommamoderaterna

I kväll hade Brommamoderaterna besök av Fredrik Saweståhl som är ordförande i Öppna Moderater. Öppna Moderater är Moderaternas HBT-nätverk.

Öppna Moderater arbetar nu med fyra politiska prioriteringar:

•     Transfrågor med fokus på att få på plats en bra ny lag om könsfastställelse.
•     Nya vägar till barn och familj - lösningar kring surrogat- och inseminationsfrågorna.
•     Diskriminering och bemötande i vardagen. Skola, Hemtjänst, Äldreomsorg, Vård, Socialtjänst – kommun- och landstingfrågor.
•     Internationella frågor inklusive asylfrågan.

Rätt och fel...

Detta inlägg har helt kopierats från Per Hagwalls blogg. I tider av djup kris inom Socialdemokratin verkar många rikta sin kraft och energi på Moderaterna, något som i och för sig är rätt smickrande. På Pers blogg finns dock svar på en hel radda lögner som nu sprids. Nedan har du hans inlägg.


"Ibland dyker de upp, de-avslöjande-listorna-om-elaka-högerns-politik. Nu till valet har de åter börjat spridas på internet och genom dekaler på lyktstolpar, elskåp och valaffischer.
Vad man kan säga är att i så gott som samtliga fall har vänstern och högern haft i stort sett samma mål med reformerna, men olika metoder för att komma dit. Att vilja genomföra förbättringar på ett annat sätt än just med Socialdemokraternas metod innebär, tänka sig, inte att man är emot förbättringar.
Ett mycket bra svar på dessa listor ges av Daniel som kommenterar på Aftonbladet Blogg. [Mina tillägg finns inom hakparenteser]
=====
1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
- Fel! Högern genomförde den allmänna rösträtten för män till riksdagens andra kammare 1907. [Socialdemokraterna och liberalerna ville införa majoritetsval i enmansvalkretsar, som i Storbritannien. Branting och Staaff röstade därför nej till Högerns förslag om allmän rösträtt för män, men förslaget vann ändå och allmän rösträtt för män infördes till valet 1909.]
När den liberal-socialdemokratiska regeringen Edén lade sin proposition om avskaffandet av den 40-gradiga röstskalan till kommuner och landsting (som i sin tur valde riksdagens första kammare) på hösten 1918, var högern allt annat än entusiastisk, men man accepterade förändringen. När beslutet togs i riksdagen den 17 december 1918, var det utan votering i första kammaren och med ett ändringsförslag från högern (som röstades ned) i andra kammaren. Men högern gick inte emot propositionen.
1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
- Fel! Alla partier var eniga om att det behövdes en olycksfallsförsäkring i arbetet, men man var oeniga om utformningen. Slutresultatet blev en kompromiss.
1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
- Rätt! Högern motsatte sig åttatimmarsdagen, som man menade skulle leda till dyrare produktion och därmed ökad arbetslöshet. Det blev också en dramatiskt ökad arbetslöshet de följande åren, även om den krisen blev relativt kortvarig. (1923 var arbetslösheten nere på den tidigare nivån igen.)
1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
- Fel! Beslutet om den kvinnliga rösträtten fattades (av konstitutionella skäl) först på våren 1919, men det var en del i samma ”paket” som den lika rösträtten till kommuner och landsting för män. Högern röstade inte mot den kvinnliga rösträtten. Beslutet togs utan votering den 24 maj 1919.
1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
- Högern var splittrad i frågan. I andra kammaren bifölls propositionen utan votering. I första kammaren gick [delar av] högern emot förslaget med hänvisning till samhällets nödvärns- och vedergällningsrätt.
1927: Nej till folkskolereform.
- Rätt! Men ändå ger påståendet en felaktig uppfattning, eftersom det får det att verka som att högern skulle ha motsatt sig att alla skulle få gå i skolan. (Den allmänna folkskolan hade genomförts redan 1842.) I själva verket var det vissa föreslagna förändringar i folkskolan som man gick emot. Högern hade en lång reservation i utskottet (huvudsakligen författad av Claes Lindskog), där man framförde sitt eget förslag till reformer i skolan. Det förslaget röstade man för också i kamrarna (vilket alltså innebar att man röstade emot regeringens proposition).
1931: Nej till sjukkassan.
- Fel! Högern motsatte sig inte fortsatt statligt stöd till de frivilliga försäkringskassorna, men motsatte sig den omorganisation av verksamheten som föreslogs i propositionen.
1934: Nej till a–kassa.
- Rätt! Högern ville inte medverka till en bidragskonstruktion, som kunde leda till okontrollerbara statliga utgifter. Arbetslöshetskassorna bygger på den s.k. Gent-modellen, som innebär att det är staten som står för huvuddelen av pengarna, men det är facket som har makten över A-kassan.
1935: Nej till höjda folkpensioner.
- Fel! Folkpensionerna infördes 1913 av en liberal regering. (Det var högerregeringen, med Arvid Lindman som statsminister, som 1907 tillsatte utredningen som konstruerade förslaget.) Beslutet 1935 om införande av ett särskilt dyrortstillägg (d.v.s. att de som bodde i städerna skulle få högre folkpension än de som bodde på landsbygden) stödde även högern. Däremot motsatte den sig när regeringen året efter ville göra justeringar som ännu mer gynnade dem som bodde i städerna.
1938: Nej till två veckors semester.
- Högern motsatte sig inte införande av 2-veckors semester, men ville genomföra reformen i en långsammare takt än regeringen hade föreslagit och var också oenig om hur den skulle finansieras.
1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
- Någon sänkning av rösträttsåldern skedde inte 1941. (Rösträttsåldern till riksdagens andra kammare var 1909: 24 år, 1921: 23 år, 1945: 21 år och 1965: 20 år. Till enkammariksdagen: 1971: 19 år och 1974: 18 år.)
1946: Nej till fria skolmåltider.
- Partiet var splittrat i frågan. Majoriteten inom partiet ville att skolmåltider endast skulle ordnas för barn med särskilda behov.
1947: Nej till allmänna barnbidrag.
- Fel! Högern hade en hel del ändringsförslag (i förhållande till regeringens proposition) i sin partimotion i riksdagen, men motsatte sig inte införande av barnbidrag som sådant. Propositionen om införande av bidrag till barn under 16 år bifölls till slut enhälligt av riksdagen. Däremot förslog Högerpartiet 1960 avskaffande av första barnbidraget (som skulle kompenseras genom sänkt skatt).
1951: Nej till tre veckors semester.
- Fel! Högern hade ändringsförslag gällande ikraftträdandet, men motsatte sig inte reformerna som sådana.
1953: Nej till fri sjukvård.
- 1953 års beslut innebar ingen helt fri sjukvård, men en utbyggnad av sjukförsäkringen som bl.a. innebar lägre patientavgifter. Högerpartiet motsatte sig inte reformen, men ansåg att beslutsunderlaget var för dåligt och ville få frågan bättre utredd, varför man yrkade på uppskov. I propositionen fanns t.ex. inte angivet hur reformen skulle finansieras[!] Fri sjukvård har vi förövrigt fortfarande inte infört.
1959: Nej till ATP.
- Rätt! Högerpartiet var mot ATP-förslaget. Men man hade i stället ett eget förslag till tjänstepension enligt premiereservmodellen. Om det förslaget hade genomförts, hade vi idag haft ett mycket pålitligare och gedignare pensionssystem. [Högern var emot införandet av ATP eftersom det redan då var ett ohållbart pyramidspel, till slut insåg även Socialdemokraterna detta och medverkade i den stora pensionsreformen 1994.]
1963: Nej till fyra veckors semester.
- Fel! Högern hade ändringsförslag gällande ikraftträdandet, men motsatte sig inte reformerna som sådana.
1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
- Fel! Förtidspension får man p.g.a. sjukdom, handikapp eller liknande. Vad Moderaterna motsatte sig var att man kunde ta ut pension tidigare utan sådan orsak.
1976: Nej till femte semesterveckan.
- Fel! Propositionen (1976/77:90) lades av en borgerlig trepartiregering som Moderaterna ingick i.
1983: Nej till löntagarfonderna.
- Rätt! Moderaterna var hela tiden emot de s.k. löntagarfonderna, som innebar att näringslivet via särskilda skatter skulle finansiera sin egen socialisering. Beslutet genomdrevs av socialdemokraterna, med stöd av kommunisterna, trots stort folkligt motstånd. Löntagarfonderna avskaffades av den borgerliga 4-partiregeringen 1992."

Stockholm vald till årets bästa idrottskommun

– Vi är glada för utmärkelsen och forsätter vårt arbete för att få fler människor att idrotta och utöva friluftsliv. Vi vill gärna få ännu fler idrottsevenemang i Stockholm och vi tror att det inspirerar fler att vilja börja idrotta, säger idrottsborgarrådet Regina Kevius (M).

Mer om utmärkelsen kan man läsa på Reginas blogg.

Blödarsjuka för dummies

Svenska Designpriset avgjordes förra veckan på Moderna Museet och "Blödarsjuka för dummies" vann Silver.

Här kan man beställa skriften om man är intresserad.